Vill bara lägga mig ner på golvet i fosterställning och gråta. Vill inte ha mer skola. Vill inte ta studenten. Vill inte behöva möta verkligheten. Jag vill ingenting. Särskilt inte internationella relationer.

Jag har ingen motivation och ingenting är kul längre. Jag sover bort helgerna och är aldrig pigg.

Jag känner mig ful och äcklig och inte kapabel till att göra någonting rätt.

Så. nu vet ni hur det ligger till just nu i mitt liv.